August Roos, doktorand vid KTH, berättar om sin forskning kring kvantdatorer.
August Roos kommer från Örkelljunga. Han läste på universitet samt gjorde sin master i England. Därefter var August inom försvaret. Idag är han doktorand på KTH i Stockholm. Han är ungefär mitt i sitt arbete och har ca 2,5 år kvar.
För att förstå något om kvantdatorer så berättade August kort hur dagens datorer fungerar. Det är en utveckling av en s.k transistor och består av 1:or (på) och av 0:or (av). Antingen är transistorn på eller är den av. Tekniken har genom åren gjort att en dator har blivit mindre och bättre. Från att en dator var stor som ett helt rum till dagens datorer som vi har i våra telefoner. Nu går det knappt att göra transistorn mindre. Det har gjort att man måste tänka om och tänka nytt.
En kvantdator gör sina beräkningar via kvantmekaniken. Kvantmekanik är en teori inom den moderna fysiken och beskriver små ting som atomer. En sak som skiljer dagens datorer mot kvantdatorer är att den befinner sig i båda tillståndet samtidigt – på och av. Det forskas på olika tekniker för att uppnå detta och det mest framgångsrika just nu är att man bygger en konstgjord krets som visar ettor och nollor. Nackdelen är att det kräver enormt mycket kyla. Ner mot -275 grader.
Vad kan man göra med en kvantdator?
- Den löser tex optimeringsproblem. Tex hittar den bästa rutten för en skolskjuts etc.
- Shors faktoriseringsalgoritm när det gäller kryptering och eller avkryptering
- Inom läkemedelsindustrin kan man designa en molekyl på annat sätt än det traditionella
Det forskas mycket inom detta område och de stora aktörerna är stora privata amerikanska bolag som Google och Microsoft samt stater via universiteten.
I Sverige finns det Wallenberg Centrum for Quantum Technology (WACQT). Där är 80 forskare från LTH, KTH samt Chalmers under ledning av professor Per Delsing. Målen är att bygga en praktisk kvantdator på 100 kvantbitar (idag är man uppe i 5 kvantbitar) samt att bygga upp Sveriges kompetens kring tekniken.
Ingen kan sia om framtiden vad den ska användas till men ingen trodde väl att alla skulle ha en dator i telefonen på 2000-talet heller.
August avslutar sitt intressanta men ack så svåra föredrag med:
”Jag tycker detta är ett fint exempel på Sveriges stolta tradition av teknisk utveckling, där näringslivet och högskolor jobbar hand i hand sedan mer än 100 år.
Vi tackar August för att vi fick en inblick i detta ämne. Man känner även en stolthet att en kille från Örkelljunga är med och forskar om framtidens datorer.
Nästa vecka handlar det också om datorer, Clubrunner i mobilen. Magnus Jönsson ska visa oss funktionerna. Ladda gärna ner appen Clubrunner innan.
Veckobrevskrivare i detta svåra ämne är Ingrid Sandström