Riksdagsmannen Hans Wallmark berättar för oss om bl a försvarsberedningens arbete.
Hans Wallmark företräder sedan 2006 moderaterna i riksdagen. Han har tidigare varit politisk chefredaktör för Nordvästra Skånes Tidningar och kommunstyrelsens ordförande i Ängelholm.
Utöver uppdraget som riksdagsledamot är Wallmark utsedd av regeringen att leda den nya försvarsberedningen. Han är vidare bl a ordförande i riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling och ordförande i EU-nämnden. Arbetet med dessa uppdrag tar i anspråk en stor del av veckans dagar.
Försvarsberedningen utgör en samtalsyta mellan regering och opposition. Genom att försvarsbesluten oftast sträcker sig över fem år överlappar de mandatperioderna och skapar därigenom grund för långsiktiga beslut, där man eftersträvar enighet. Beredningen disponerar ett kansli om 6 personer. Totalt är 25 personer knutna till beredningen.
Fokusering på det civila försvaret är starkt i det pågående arbetet och en rapport härvidlag kommer att presenteras kring årsskiftet. Redan den 19 juni kommer en säkerhetsanalys läggas fram som kommer att präglas av det för närvarande rådande dåliga säkerhetspolitiska läget.
Ukraina och Taiwansundet utgör farliga konfliktområden. Ryssland utgör en fara med sin imperialistiska och nationalistiska agenda och med en omfattande krigsmakt. Kinas upprustning och USAs prioritering av området kring Taiwan kan på sikt komma att innebära ett ökat ansvarstagande för Europa. Hitintills har dock stödet från USA till Ukraina varit mycket omfattande. Valet av president kan komma att få betydelse för det fortsatta stödet. Bidens bakgrund och hans anknytning till Europa utgör en garanti för fortsatt stöd, medan viss osäkerhet råder om inställningen från Trumps eller DeSantis sida. På sikt bedömer dock Wallmark att Europa kommer att få mindre betydelse i ett allt självständigare USA.
Wallmark ser framför sig tre problem vad gäller det svenska försvaret nämligen
- Personalförsörjningen. Exempelvis är piloter missnöjda med anställningsvillkoren och det råder ett stort underskott av officerare.
- Det föreligger stort materielbehov, särskilt på ammunitionssidan och det tar tid att komma ikapp.
- Stort behov av nya militära anläggningar såsom förläggningar och övningsområden.
Sammanfattningsvis kommer emellertid försvarsmakten att bli allt bättre och starkare.
Slutligen understryker Wallmark Natos styrka och betydelse. Det kan konstateras att sedan Nato bildades för nästan 75 år sedan har inget Natoland attackerats militärt, vilket är ett gott betyg. Ukraina var på väg in i organisationen, men genom Tysklands och Frankrikes agerande blev medlemskap om intet. Wallmark bedömer att utgången av valet i Turkiet är positivt för Sveriges medlemsskapsansökan.
Efter en givande frågestund tackar vi Wallmark för ett mycket intressant föredrag med en varm applåd.
/Sven-Erik